Krav från mig = dåligt flickväns material??
Jag funderar lite hit å dit hur kraven är. Jag anser man inte rapar vid matbordet (undantag plötslig rap man ej kunde rå för) de går att smygrapa, eller hur tjejer? ;) jag anser även fisar i största mån smygs med, ok om man har ont i magen, men återigen, jag fiser fan inte i tid å otid alltså går de dölja ganska bra. Återigen, vissa undantag finns. Jag tål inte andra som ej har barn ger mig tips om barnuppfostran, jag känner min dotter bäst!! Jag lyssnar vad andra har att säga, men bestämmer själv hur jag vill göra..
Jag orkar inte med att hela tiden ge uppmärksamhet till ev pojkvännen, uppskattning, mysiga stunder, middag är en självklarhet, men att knäppa med fingrar för jag ska kolla på nån, de fungerar inte!! Har jag en till två gånger svarat att individen ser bra ut i sina nya kläder, ja få menar jag de å tänker inte säga de tre, fyra å fem gånger till så sluta fråga mer.
Jag gillar när andra är snälla, lyssnar, då får man samma behandling tillbaka. Att någon säger: idiot, andra otrevliga saker samt att jag ska va tyst om å om igen, ja då får man samma behandling tillbaka.
Jag är en snäll människa, smart när de gäller mycket, dock inte allt, jag har krav, jag fixar, lagar mat å är inte allt för ful. Jag pluggar heltid, jobbar deltid, försöker hinna med att ta hand om mitt utseende, mig själv men framför allt är jag mamma. Min dotter går först. Jag har haft några pojkvännen, gillar att flörta på krogen (flört om man är singel) gillar uppmärksamhet och bekräftelse på att jag inte är så ful (som alla andra tjejer å killar med för den delen) jag anser att jag absolut inte är värd att bli kallad hora eller luder.
Jag orkar inte med andra som hela tiden behöver ha bekräftelse, ok att ibland behöva ego boost, precis som jag å alla andra behöver, men endast ibland!! Jag vill ha en som stöttar mig och Linn oavsett väder, vind, trötthet, de är vi värda och vi ger så mkt mer tillbaka. Tar du ner månen åt oss tar vi ner solen åt dig!
Jag vill turas om att laga mat. Jag vill ha fredagsmys, jag å Linn vill ha leksällskap. Jag vill kunna ta ett glas vin när vi är barnlediga. Jag vill kunna vara osminkad vissa dagar, toksminkad andra. Mysbyxor på morgonen, snyggt klädd efter frukost!
Jag vill ha någon att träna med, prata med, lyssna på, bli lyssnad av..
Jag har mängder av krav, men är de verkligen så höga? Allt detta kommer automatiskt när man gillar någon, älskar någon, respekterar någon.
Det finns mängder av ensamstående mammor där ute, vart är alla pappor?
Är det så att de snälla killarna inte syns för de är hemma och slickar sina sår nån elak tjej gett dom??
Jag vill ha kommentarer!!
Kram och god natt!!
